Var är den svenska artificiella intelligensen?

Share this post:

I det här blogginlägget tänkte jag titta närmre på artificiell intelligens (AI) ur både ett nationellt perspektiv och ett entreprenörsperspektiv. Frågan jag brottas med är nämligen: Hur kommer det sig att Sverige, trots vår gedigna grundforskning och våra fantastiskt framgångsrika start-ups, inte är världsledande när det kommer till start-ups inom AI?

Svensk AI-forskning ligger före AI-entreprenörerna

Tidigare i somras gick världens största AI-konferens av stapeln i Stockholm: Federated AI Meeting (FAIM). FAIM bestod av fem olika konferenser med fokus på olika aspekter av AI: The International Joint Conference of Artificial Intelligence (IJCAI), The European Conference on Artificial Intelligence (ECAI), The International Conference on Machine Learning (ICML), The International Conference on Autonomous Agents and Multi-Agent Systems (AAMAS) och The International Conference on Case-Based Reasoning (ICCBR). Cirka 5000 forskare från hela världend deltog.

Att konferensen ägde rum i Stockholm är en fjäder i hatten för den svenska forskningskulturen snarare än ett tecken på att Sverige ligger i framkant vad gäller AI. Sverige har ett väl etablerat renommé inom forskning generellt som är gediget nog för att motivera att globala forskningskonferenser förläggs till Sverige.

Och det är inte helt orättvist att påstå att svenska AI-forskare lyckas bättre en svenska AI-entreprenörer. Se exempelvis på de framgångar som svenska forskare som Max Tegmark och Nick Bostrom rönt de senaste åren.

AI trendade på Start-Up World Cup – också

I våras besökte jag finalen i Start-Up World Cup i San Francisco. De nordiska deltävlingarna anordnades av Silicon Vikings och hölls i Sverige, Norge och Finland. En majoritet av de bolag som deltog i finalen nyttjar AI på ett eller annat sätt, av en eller annan anledning, inklusive det svenska startupbolaget Coala Life som representerade Sverige. Det var en tydligt att AI har kommit att bli en integrerad del av nya bolags verktygsportfölj. Givet Sveriges fenomenala framgångar när det kommer till start-ups och den svenska entreprenörsanda som givit oss alltifrån IKEA till iZettle, så borde det vara rimligt att förvänta sig samma framgångar när det kommer till AI-området. Eller?

De 100 hetaste AI-startupbolagen är inte från Sverige…

Tidigare i år publicerade Fortune en lista över de hundra hetaste AI-startupbolagen. Amerikanska, kinesiska och israeliska bolag dominerar listan som inte lyfter fram ett enda svenskt AI-bolag. Detta hindrade inte Ny Teknik från att i februari publicera en lista över ”svenska AI-under”  – en lista med hela fem bolag där även bolag som Ericsson och Zenuity (Volvo Cars & Autoliv) ingår… Hur kommer det sig att svenska start-ups inte lyckas i samma utsträckning inom AI som de gör inom andra områden?

…trots ”det svenska start-up-undret”

Sverige omnämns ständigt som ett fantastiskt exempel på hur man lyckas etablera en stabil grogrund för innovativa bolag. Stora som små. För något år sedan så publicerade Veckans Affärer en artikel med rubriken ”Därför är Sverige Bäst i Världen på Unicorns (efter Silicon Valley)”. Artikeln belyser primärt framgångsfaktorer men berör även faktorer som behöver adresseras för att Sverige ska fortsätta vara ledande inom entreprenörsområdet.

Den svenska AI-politiken karaktäriseras hittills av ”för lite, för sent”

Detta kan kontrasteras mot det nya Start-Up Manifest som publicerades i somras. Manifestet belyser en rad områden som behöver förändras för att svenska startupbolag även fortsättningsvis ska vara framgångsrika. Stor vikt läggs på det politiska området och manifestet talar om ”anemisk politisk aktion.” När Veckans Affärer skrev om manifestet i början av sommaren lyfte man fram en undersökning om gjorts i och med arbetet med manifestet och som visade att ”bara 14 % av 90 tillfrågade startups tyckte att politiken gjort det lättare att driva startupföretag i Sverige sedan förra manifestet.”

Hur står det då till med politiken när det kommer till AI? Situationen kanske bäst kan beskrivas genom att notera följande. Å ena sidan är AI på allas läppar och i år hölls det rekordmånga seminarier om AI under Almedalsveckan. Å andra sidan tog det till i maj i år för Sverige att etablera en nationell samverkansmiljö för AI. Och trots att Sverige mobiliserar så sent när det kommer till strukturella satsningar på AI, talar man redan i termer av att denna samverkansmiljö är ”internationellt ledande”. Så är givetvis inte fallet. Denna ”Data Factory & Arena” som nu blir till i Lindholmens Science Park i Göteborg är ju i sin linda… Faktum är att den är (ännu?) inte ens nationellt ledande (jämför t.ex. med Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP).

Utöver att vara sena ur startblocken så har även svenska politiker tillsynes inte riktigt förstått vidden av den förändring vi alla står inför nu när våra digitaliseringssatsningar gjort det möjligt för AI att göra sitt intåg i vår digitala värld på riktigt.

I samband med att digitaliseringsministern annonserade satsningen på en nationell samverkansmiljö annonserade Vinnova att de ”avser att satsa ytterligare 50 miljoner kronor per år under de kommande tio åren som en del i en kraftsamling på AI i Sverige”. 50 miljoner kronor kan låta som mycket pengar. Men. Detta kan jämföras både med summan som WASP-programmet förfogar över (3.5 miljarder svenska kronor) och de miljarder dollar som de etablerade internationella tech-bolagen satsar årligen på forskning och utveckling.

Vi kan ändra på situationen

I grund och botten anser jag att de utmaningar som Sverige står inför när det kommer till AI är självförvållade. Vi har inga andra att skylla på än oss själva när vi nu vaknar upp, blickar ut över samtiden och förstår att vår egen självbild som ett land som är  ”internationellt ledande” inom AI behöver uppdateras.

Det positiva i detta är att det också innebär att vi kan förändra vår situation av egen kraft. Det nya startup-manifestet är ett steg på vägen. Etableringen av en samverkansmiljö för AI i Göteborg är ett annat. Vinnovas satsning om 500 miljoner kronor på AI och WASP programmet är ytterligare positiva steg i rätt riktning.

Men, för att Sverige ska lyckas på den globala digitala marknaden så behöver vi radikalt öka de förutsättningar vi skapar för innovativa människor att förverkliga sina drömmar. Tittar vi i backspegeln så är Sveriges näringslivsmässiga framgångar helt och hållet upphängda på bolagiserad innovation (start-up) och etablerade förutsättningar för tillväxt (scale-up). Och tittar vi framåt genom vindrutan så är det antagligen samma sak…

/Patrick Couch, IBM

Mer läsning

• I april i år kom Vinnovas rapport ”Artificiell intelligens i svenskt näringsliv och samhälle – Analys av utveckling och potential” . Rapporten genomlyser på djupet både utmaningar och möjligheter som Sverige står inför när det kommer till AI. Mycket läsvärd!
• I våras publicerade även EU ett faktablad om EU’s satsningar inom AI som är väl värt att bekanta sig med.