Så påverkar nya regleringar företagets olika delar

Share this post:

I tidigare blogginlägg här lovade jag att förklara hur företag påverkas av regleringar och hur denna påverkan kan vändas till något värdefullt. Jag har beskrivit hur regleringar ses som negativa och att de oftast undviks och minimeras. I inlägget ”Förstå regelverken – så att du kan skapa värde” beskrev jag fyra möjligheter som regleringar skapar:  skapa och följa en dominant design, utforska nya samarbetsformer,  följa nya tekniska krav samt möjligheten att utnyttja förlorade legala skydd. Nu fortsätter jag med en genomgång av vilka delar av företaget som påverkas av regleringar och anpassningen till dessa, nämligen: produktdesign, serviceprocesser, kundrelationer och teknik.

Produktdesign

Produkter utformas och marknadsförs av företag till marknaden och kunderna, och är därmed ett område som ofta påverkas av förändringar i regleringar. Ett exempel på en reglering som påverkat produktdesign är den fondbaserade livförsäkringen, som introducerades i Sverige år 1990 och i flera andra länder i slutet av 1900-talet. Ett annat exempel är reglerna för värdepappersfonder (UCITS) i Luxemburg.

Serviceprocesser

Serviceprocesser är nödvändiga för att leverera de produkter som saluförs till kunder och marknader. Dessa processer kan vara både interna men också involvera externa partners och  nätverk. Ett exempel på en reglering som påverkat serviceprocesser är FATCA (Foreign Account Tax Compliance Act) för rapportering om amerikansk skattestatus för kunder i banker utanför USA. Ett annat exempel är genomförandet av ”Best execution”-reglerna för handel med värdepapper i EU under Markets in Financial Instruments Directive (MIFID).

Kundrelationer

En viktig orsak till att tillsynsmyndigheterna inför regleringar eller förändringar i dessa är att man önskar  stärka skyddet för slutkunden eller konsumenten. Ibland när regleringsförändringar påverkar kundrelationen tillkommer ytterligare inverkan på organisationen. Ett exempel på en sådan reglering är lagen om ekonomisk rådgivning, som har tillkommit som del av det stora EU-direktivet MIFID. Här påverkas dimensionen ”känn din kund”(KYC = Know Your Customer). Denna dimension finns också inbakad i regleringar rörande pengatvätt (AML, Anti Money Laundry) och terroristfinansiering (CTF, Counter Terrorist Financing). Det finns variationer av bestämmelser om finansiell rådgivning i olika länder.

Teknikplattformar

Regleringsförändringar av denna typ skapar ofta breda och djupa förändringar som täcker alla aspekter av affärsmodellen. Sådana förändringar tycks börja med ett strategiskt tillvägagångssätt för att bedöma de långsiktiga konsekvenserna. Samtidigt påverkas enskilda detaljer i teknisk infrastruktur som hanteras mer operativt. Ett exempel på en sådan reglering är Solvens 2 för försäkring. Detta EU-direktiv skapar en bred ram som täcker både riskhantering, rapportering och teknik för informationshantering. En motsvarande förordning är de befintliga Basel -reglerna för banker, som för närvarande ersätts av Basel 3-ramverket.

Åke Freij

Ett ramverk med 16 typer av innovationsstrategier

Vi kan nu kombinera de här fyra typerna av påverkan vid vid anpassning till regleringar med de fyra möjligheterna till innovation som jag beskrev i ett tidigare inlägg. Vi har således skapat ett ramverk med fyra gånger fyra (= 16) olika typer av regleringspåverkan, möjligheter och därtill kopplade innovationsstrategier. Dessa strategier beskriver jag i nästa inlägg här på THINK-bloggen. Tills får du gärna höra av dig med dina tankar om regleringar och innovation!

/Åke

Mina tidigare blogginlägg på tema regleringar och innovation:

• Gör den nya persondataregleringen (GDPR) till ert bästa innovationsprojekt!
• Förstå regelverken – så att du kan skapa värde
• Skapa affärsfördelar genom att bemästra effekten av förändrade regelverk – istället för att ducka