Debattartikel: Test

Share this post:

Sverige har på ett ansvarsfullt sätt öppnat gränserna för många människor i behov av en trygg och stabil framtid. Under 2015 räknar Migrationsverket med att enbart asylinvandringen kommer att uppgå till  närmare 100 000 personer. Många av dem är barnfamiljer eller ensamkommande barn i skolålder. Detta ställer stora krav på skolans förmåga att möta barn och ungdomar från olika kulturer, som talar olika språk och med vitt skilda förkunskaper från tidigare skolgång.

Bakgrund och erfarenheter skiljer sig åt men ett är gemensamt – alla har drömmar och framtidstro, och skolan är ofta första steget mot att nå deras drömmar. De nyanländas påtagliga drivkraft och vilja att kämpa för ett bra liv i det nya landet är en källa till inspiration och för Sverige en potentiell källa till välstånd och tillväxt.

När den här sjudande lusten att lära och utvecklas möts av verkliga möjligheter och relevant stöd, visar de här eleverna gång på gång att de på förvånansvärt kort tid kan både lära sig svenska och utveckla kunskaper och förmågor i skolämnena. Bland de elever som blir väl mottagna och understödda av skolan och av samhället är andelen stor som sedan söker sig vidare till natur- eller teknikprogrammet, kanske med sikte på en framtid som läkare, jurist eller ingenjör.

Men när skolan och samhället inte fångar den här målmedvetenheten och lusten, utan sätter ungdomarna att vänta, behandlar dem valhänt och inte ser deras potential; då riskerar lågan att slockna i dem och målmedvetenheten förbytas i frustration. Ungdomar som kommer hit under tonåren – den period i livet när vi söker identitet och sammanhang – men som blir satta i situationer utan rimliga chanser och med låga förväntningar från omgivningen, väljer då i många fall en annan social identitet, utanför eller till och med i motstånd till skolan och samhället.

Det avgörande tillfället att agera för att fånga lusten och drivkraften är omedelbart efter ankomsten. När barn och unga anländer till Sverige hamnar de på en flyktingförläggning i väntan på uppehållstillstånd och därefter kommunplacering. Det är en ofta plågsamt utdragen process som kan ta flera år, en orimligt lång tid för alla och särskilt för någon i skolåldern.

Under denna väntan har barnen rätt till utbildning från i princip första dagen, som de oftast får av den kommunala skolan. För att barnen ska kunna påbörja sin utbildning krävs enbart tillstånd från föräldrarna. Att få till det tillståndet är det första avgörande steget, följt av en noggrann kartläggning av elevens förkunskaper, styrkor och behov av stöd.

Väl på plats i skolan behöver de nyanlända under sin första tid ett gott stöd, i samverkan mellan elever, lärare, studiehandledare och föräldrar. Att finna rätt kombination av ämnesundervisning, språkundervisning och hjälp att hitta rätt i den nya sociala situationen är inte enkelt, och för skolan kan det ta betydande resurser i anspråk. Ändå är det av största vikt att det här stödet finns på plats och fungerar under de avgörande första månaderna i landet och i skolan.

Den elev som får ett engagerat bemötande redan från början, med höga förväntningar och en undervisning där språkinlärning och ämnesinlärning sker parallellt, med stöd av varandra, har goda chanser att komma igång med skolan snabbt. Och när eleverna väl har kommit igång, kan de fortsätta att utvecklas med stöd av ordinarie ämneslärare och ett språkutvecklande arbetssätt.

Eftersom den första skoltiden sätter så stor prägel på individens framtida möjligheter är det vår absoluta plikt att ge dessa nya elever så bra förutsättningar som vi kan, med en snabb kartläggning och ett anpassat stöd.

Om vi misslyckas att ge nyanlända barn och ungdomar en god start, utbildningsmöjligheter och verktyg för snabb språkinlärning bidrar vi till ökad segregation och lägger grunden för ett långvarigt utanförskap. Den lilla kostnadsbesparing någon kanske kan tycka sig göra genom att inte ge det stöd som krävs i början, äts mångfalt upp av de kostnader det innebär att i efterhand försöka ta hand om en elev som tappat framtidshoppet och förtroendet för samhället.

För att hjälpa de skolor som kämpar med att ge nyanlända barn och ungdomar rätt stöd i rätt tid, har vi gått samman för att ta fram ett nytt verktyg, som stödjer lärare, skolledare,studiehandledare och föräldrar i arbetet med att ge varje barn chans att komma ikapp sina ålderskamrater i den svenska skolan.

Vi arbetar med att utveckla ett flerspråkigt digitalt interaktivt läromedel, med stöd för bedömning av och kommunikation kring elevernas arbete, som vi presenterar på SETT-dagarna på Kistamässan den 14-16 april.

Läromedlet utvecklas på fem språk till att börja med, som eleven kan varva med ökande andel svenska, allteftersom de lär sig språket. Det fungerar lika bra i telefonen som på datorn eller surfplattan, vilket gör att eleverna kan börja använda det direkt, vinna dyrbar tid och motivation. Och de kan fortsätta använda samma verktyg oavsett var de befinner sig i asylprocessen liksom om de byter ort eller skola.

Genom ett samarbete mellan kommuner, läromedelsförfattare, forskare och teknikleverantör är det möjligt för oss att formge, utveckla och införa ett verktyg som ingen av oss på egen hand hade kunnat göra tillgängligt.

Under förra året testade några av oss en tidig version, som hjälpte högstadieungdomar i 20 skolor med kemi, biologi och religion på arabiska.

Redan till höstterminen i år kommer fler språk och fler ämnen finnas tillgängliga för eleverna, och senast 2017 kommer vi att erbjuda stöd för alla ämnen i grundskolansom ingår i behörighetskraven till gymnasieskolan.

Tillsammans med andra satsningar som kommunerna gör i skolorna, räknar vi med att det här verktyget skall hjälpa elever som kommer till Sverige i skolålder att gå vidare till gymnasiet. Vårt mål är att detta ska vara möjligt i minst lika stor utsträckning bland dessa ungdomar som bland deras svenskfödda ålderskamrater.

När skolan klarar sitt uppdrag, når fler elever sina drömmar. Och när fler elever når sina drömmar får Sverige en mångspråkig, motiverad och välutbildad arbetskraft med internationell räckvidd. Det tjänar vi alla på.

Daniel Broman, förvaltningschef, Sollentuna kommun

Lars Rejdnell, barn- och ungdomschef, Linköpings kommun

Christian Olsson, Utbildningsförvaltningen, Landskrona stad

Stefan Eriksson, Centrum för Flerspråkigt Lärande, Borås Stad

Kamilla György Ullholm, forskare vid Institutionen för språkdidaktik, Stockholms Universitet

Lars Wiigh, verksamhetsutvecklingschef för offentlig sektor, IBM Norden

Carl Hamilton, vd, Studi.se