Vi vill ha smarta produkter som förstår oss

Share this post:

Om vi tänker efter önskar vi (nästan) alla att de produkter vi omger oss med skulle vara smartare. Vi vill ha saker som bara fungerar och som förstår vad man vill ha gjort utan att man skall behöva gå igenom tjocka manualer eller navigera kryptiska menysystem. Intuitiva och lättanvända produkter ökar dessutom oftast produktens säkerhet.

Jag brukar säga att en smart produkt är en som känns intuitiv att använda, och om man återvänder till dess föregångare eller mindre smarta släkting så tänker man: oj vad mycket jag måste göra med den gamla, dumma produkten. Mitt favoritexempel är elektronisk klimatkontroll (ECC). I en bil som har vanligt värmesystem (med eller utan luftkonditionering) ägnar man som förare en hel del uppmärksamhet åt att pyssla med värme och kyla. Man vrider på utsläpp, justerar fläktnivå, drar värmen upp och ner, och ändå känns det som det aldrig är riktigt rätt. I en bil med ECC ställer man in temperaturen, och sedan tänker man inte mer på saken. Att gå tillbaka till en bil utan ECC visar snabbt hur mycket energi och uppmärksamhet man ägnar åt onödiga saker i en icke-smart bil. Ett annat exempel är min farmors gamla tvättstuga där det fanns tvättmaskiner där man själv var tvungen att vara tvättprogrammet – ett ständigt passande – och där centrifugen åt barnfingrar till frukost.

Trenden skall vara mot enkelhet i användandet även om den underliggande komplexiteten i produkterna och de system där de ingår, snarare ökar.

Dagens smarta produkter innehåller nästan alla ett stort och ökande inslag av programvara. Inte oväntat krävs sofistikerade verktyg för produkternas utveckling. De satta kraven skall kunna följas med spårbarhet, människor från olika specialistområden och utvecklingsfaser skall kunna samarbeta effektivt, samtidigt som utvecklingen skall gå snabbare än någonsin.

Bilar är kanske de mest komplexa produkter som vi som konsumenter umgås med dagligen, och följderna om de innehåller fel kan bli ödesdigra. Därför var det glädjande att se att säkerhet, användarinteraktion och modelldriven utveckling var några av fokusområdena på konferensen Elektronik i Fordon i Göteborg den 6-8 april i år.

För att säkerhetstänkandet på rätt sätt skall genomsyra hela utvecklingsprocessen har bilindustrin tagit fram och anammar i snabb takt, standarden ISO26262. Den behandlar alltså inte själva produkten, men väl det sätt den utvecklas på.

IBM har verktyg för modellbaserad utveckling i sin Rational-portfölj, och en demo av verktyg och arbetssätt (på svenska!) finns här. På konferensen visade vi också att vi gjort en lämplig implementering av stöd för ISO26262 i dessa verktyg, för ett japanskt bilföretags räkning.

Det är viktigt att ISO26262 som täcker utveckling med säkerhet i fokus finns. Men en tanke slog mig: Behöver vi kanske en liknande standard som säkerställer att varje del i en utvecklingsorganisation arbetar med produktens användbarhet som fokus? För ingen vill väl bygga ”Jävla skitsystem”?