Innovation

Hur frågesport kan bidra till bättre sjukvård

Share this post:

Mängden biomedicinsk litteratur fördubblas var sjunde år och har så gjort under ett antal år. Det innebär att det idag är mänskligt omöjligt för en läkare att hänga med och ta in den senaste forskningen och de senaste behandlingsformerna till fullo. Samtidigt som forskningen inom hälso- och sjukvård gör stora landvinningar dras vår traditionella sjukvård med stigande kostnader, för en vård som inte alltid blir bättre. Med en allt mer åldrad befolkning och allt fler kroniska sjukdomar måste vi hitta sätt att göra sjukvården smartare. Jag ska berätta hur frågesportprogrammet Jeopardy kan göra det.

I fyra års tid har IBMs forskare utvecklat och tränat superdatorn Watson, för att kunna möta tidigare stormästare i Jeopardy. För en tid sedan gick Watson sin första tv-sända match, där stormästarna fick se sig besegrade. Ett frågesportprogram kan kanske te sig trivialt för en dator, men i Jeopardy måste Watson kunna utmana människans förmåga att snabbt, korrekt och pålitligt svara på talade frågor, utan anslutning till Internet. Datorn måste också kunna hantera både ironi, gåtor, ordvitsar och andra knepigheter som människor behärskar, men som datorer traditionellt sett inte hanterar så bra. Dessutom måste Watson snabbt kunna scanna enorma datamängder för att hitta svar inom vitt skilda ämnen, som tv-personligheter, historia och maträtter. Watson måste också kunna göra en bedömning av tillförlitligheten i svaret. I Jeopardy lönar det sig nämligen inte att svara om man inte är säker på sin sak.

Inom sjukvården gäller egentligen samma regel. När din läkare ställer diagnos och väljer behandling vill du inte att han eller hon ska gissa. Du vill att din läkare ska kunna ställa en korrekt diagnos, ordinera rätt behandling helst baserad på de senaste rönen och medicinska landvinningarna för din specifika sjukdom och göra detta utifrån dina specifika förutsättningar. Det är idag mycket svårt.

En stor mängd av de medicinska fel som begås är inom diagnostisering, amerikanska siffror visar att så mycket som var femte fel är diagnostiskt relaterat. Och det är här Watson kommer in. Med en assisterande dator kan en läkare få stöd i diagnosarbetet, både genom att bearbeta stora mängder provsvar och ordinationer, men också genom att ställa relevanta frågor för bistå läkaren att utesluta olika sjukdomar och verifiera korrekt behandling. Det är hög tid att sjukvården tar till sig den teknik och de hjälpmedel som kan skapa en smartare sjukvård, med större värde för patienterna.

Jag säger: Välkommen in i vården Watson!

More stories

Design Thinking är en process för att ta sig framåt

Ideér kommer inte från ingenstans. Design Thinking är en process för att ta sig framåt, oavsett om man har  – eller inte har  – idéer. Från inga idéer till många idéer, och från många idéer till den ”rätta” idén. ”Design Thinking” har fått mycket uppmärksamhet de senaste tio åren eller så, men det är inget […]

Läs mer

Det femte paradigmet

“Hittat tio tusen sätt som inte fungerar? Det håller inte idag, Thomas.”  Thomas Alva Edison tillskrivs ibland ett citat om att han inte misslyckats, bara provat tio tusen sätt som inte fungerar. Om han är korrekt citerad tycks osäkert, men en sak är säker: med miljoner, miljarder eller fler möjliga vägar att pröva går det […]

Läs mer

Samma lika, fast olika

Visst, en årskrönika för 2020 kommer att innehålla virus, men jag lovar att där finns kvantdatorer, etik, hårda bud och hårdvara också. Ett år som inget annat, men ändå… I min förra årskrönika klassade jag 2019 som ett år av vidareutveckling och mognad för blockchain, resan till molnet samt automatisering och AI. Under 2020 har […]

Läs mer